Kontakt
Dela
Lyssna
Gå till kartan.vetlanda.se
Kartan
Vetlanda
Kontakt
Dela
Lyssna
Gå till kartan.vetlanda.se
Kartan

Tvarnö och Eliasson bemöter revisions­kritiken

Vård- och omsorgsnämnden fick ett tillskott på nio miljoner kronor i slutet av 2017 för att öka förutsättningarna att klara sitt uppdrag. När kostnaderna för bland annat LSS accelererade var budgeten för 2018 redan satt och någon möjlighet att utöka ramen fanns inte utan att påverka övriga verksamheter. Kommunstyrelsen har fått kritik av revisionen för att ha varit för passiv.

Andreas Eliasson och Henrik Tvarnö

Ekonomichef Andreas Eliasson och kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S).

– Men att vi inte gjorde någonting är inte sant, säger kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S).

Vård- och omsorgs­nämndens underskott bottnar till stor del i kostnader för personlig assistans och externa placeringar inom LSS, områden där staten tidigare gått in och betalat men där ansvaret skjutits över på kommunerna när Försäkrings­kassan gjort nya bedömningar.

– Det finns en finansierings­princip som säger att om staten flyttar över verksamhet på kommunerna så ska även finansieringen följa med, annars uppfattas det som att staten vältrar över kostnaden. I det här fallet har den principen inte följts, vilket inneburit att inte bara Vetlanda utan många kommuner fått svårt att klara av situationen, säger ekonomi­chef Andreas Eliasson.

Vetlanda kommun har, tillsammans med länets övriga tolv kommuner, i en gemensam skrivelse uppmanat staten att ta sitt ansvar.

– Vi har fått positiv respons från SKL att det här är en fråga som måste lösas. En utredning är tillsatt och vi väntar oss svar i mitten av december, säger Tvarnö.

Det är den främsta orsaken till att kommun­styrelsen valt att inte sätta press på vård- och omsorgsnämnden som redovisat underskott i sina prognoser under en längre tid. Något man nu alltså får kritik för i en rapport av KMPG som på kommunrevisionens uppdrag granskat vård- och omsorgs­nämndens ekonomi­styrning.

– Med facit i hand kanske vi hade kunnat vara lite skarpare och lite tydligare. Men det är samtidigt en balans­gång i att hålla energin uppe. Det fanns tankar från enskilda om att införa inköps- och anställnings­stopp, men det blir ofta kontra­produktivt, säger Tvarnö.

Tänka långsiktigt

Under 2017 visade vård- och omsorgs­nämnden ett underskott på cirka nio miljoner kronor. Budget­beredningen valde i det läget att skjuta till de pengarna inför 2018.

– I slutet av året accelererade kostnaderna och då såg vi att nämndens förutsättningar att klara sitt uppdrag inom beslutad budget skulle bli svårt även med tillskottet, säger Andreas Eliasson.

I det läget var budget­ramarna för 2018 redan satta och någon möjlighet till omfördelning fanns inte utan att ta från andra verksamheter.

– Vi har en given ram om cirka 1,6 miljarder kronor och den rymmer alla våra verksamheter. Ska vi satsa extra någonstans så måste vi ta bort något annat. Rent hypotetiskt hade vi kunnat ta exempelvis fyra miljoner kronor från kultur- och fritid och dragit in förenings­stödet, men då hade vi dödat det engagemang som finns där. Vi måste våga tänka långsiktigt. Att skala bort saker som inte är lagstadgade kanske håller nere kostnaderna på kort sikt men i det långa loppet kan det kosta oss massor, säger Tvarnö.

Återhållsamhet gett effekt

– Svårigheten med budget är just att det är en så kvalificerad gissning man kan göra utifrån de förutsättningar som man har just då. Hade vi haft hela sanningen alltid så hade det inte varit några problem att sätta en budget. Det är väldigt många olika parametrar som påverkar förutsättningarna, som exempelvis inflyttning och löne­utveckling, säger Eliasson.

Under våren 2018 beslutades om en bred återhållsamhet i ekonomin vilket enligt Tvarnö och Eliasson nu börjat ge effekter. Exempel på detta är att vakanta tjänster inte tillsatts och att en del tjänster har samordnats och arbets­uppgifter omfördelats.

– Vi kan se att det börjar slå igenom, det prognosticerade underskottet har sjunkit med 20 miljoner sen dess och en del av detta beror säkert på effekter av olika åtgärder, säger Tvarnö.

– Samtidigt påverkas ju den kommunala ekonomin i hög grad av beslut hos externa aktörer, som exempelvis Boverket och Migrationsverket. Där har flera beslut gett ett bättre utfall än budgeterat under den senaste tiden, säger Andreas Eliasson.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    500