Insyn 28 april: Socialförvaltningens förebyggande arbete

Nicklas: Välkommen till Insyn, en podcast från Vetlanda kommun. I den här podden vill vi ge en så transparent och ärlig bild som möjligt om hur kommunen arbetar. Vi vill att du som lyssnar helt enkelt ska få bättre insyn.

Nicklas: Socialförvaltningen arbetar ständigt för att göra varje familjs framtid ljusare. I detta avsnitt ska vi prata om deras förebyggande arbete och hur de arbetar för att göra Vetlanda till en bättre kommun för barn och unga.

Annelie: Med oss i studion har vi Tord Sandell som är familjebehandlare och Sandra Sjövall som är ungdomsbehandlare och kurator. Vi som ställer frågorna i dagens avsnitt är kommunikationschef Annelie Jönsson.

Nicklas: Och Nicklas Carlsson som är kommunikatör.

Nicklas: Tord och Sandra; välkomna till Insyn.

Tord: Tack så mycket!

Sandra: Tack så mycket!

Annelie: Vi börjar med dig Tord. Hur ser en vanlig dag ut?

Tord: En vanlig dag på jobbet är att sitta på familjecentralen, jag träffar föräldrar för att bolla föräldraskap, jag kanske tar en kaffe med någon. Jag är också ute på skolmöten för att möta familjer på olika sätt. Det är mycket av en vanlig dag. Jag träffar också barn i barngrupp ganska ofta. Till exempel barn som är i olika målgrupper, barn till skilda föräldrar till exempel.

Nicklas: Sandra då? Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Sandra: Jag arbetar mycket med samverkan med skola, räddningstjänst och polis. Jag har också samtal inbokade så en övervägande del är samtal med ungdomar och familjer.

Annelie: Socialtjänsten kan förknippas med något väldigt negativt: Mycket myndighet och lagstiftning. Hur berättar och förklarar ni vad socialtjänsten gör och varför ni finns?

Tord: Det är en jätteviktig fråga som vi jobbar mycket med för att göra socialtjänsten mer folklig och lättillgänglig på olika sätt. När jag träffar föräldrar på föräldramöten och ställer frågan vad de tror socialtjänsten gör får jag ofta svaret att vi tar barn, och vissa andra kanske säger att ni hjälper till också och jag tänker att det är jätteviktigt att fundera över hur vi kan jobba med den här frågan på olika sätt. Vi jobbar med förebyggande inom socialtjänsten och jobbar innan det blir så allvarligt, men sen kan det vara så att vid vissa tillfällen kan inte barn bo hemma i sin biologiska familj utan blir placerade på andra familjehem under en tid för att kunna vända den negativa utvecklingen. Men det har hänt väldigt mycket innan dess och där jobbar vi dels med förebyggande socialtjänst, att kunna komma in tidigt och bryta negativa utvecklingar. Även innan placering finns det andra instanser, andra insatser som kan hjälpa till där för att förebygga. Det är det sista man hamnar i.

Annelie: Nu var du inne på det här med att arbeta förebyggande, men hur gör ni då för att barn och familjer ska få en ljusare framtid?

Tord: Jätteviktigt. Vi gör det på olika sätt. Vi gör det som kallas för råd- och stödsamtal där vi då möter föräldrar; kan vara en förälder, båda eller hela sin familj. Just för att kunna ha en chans att bolla föräldraskap på olika sätt. De här samtalen kan handla om allt möjligt. Kanske att man har ett barn som utmanar en lite extra känslostarkt. “Hur tar jag hand om detta på olika sätt?” och “Hur kan jag få nya infallsvinklar och tänka på lite nya sätt” kan vara sådana frågor. Och även tänka om man får den återhämtningen som behövs för en förälder. Och till viss del handlar det mycket om att inse och acceptera att föräldrarna gör det bra i den situationen de är i just nu. De kanske har ett barn som utmanar dem, men hur kan det hjälpa mig i detta, och acceptera detta. Där pratar vi mycket om rutiner, att kunna komma hit och få lite pepp i föräldraskapet. Som förälder gör man mycket bra men ibland får man höra att “det är precis så du ska göra”, men också få ha någon att bolla med på olika sätt. Att få komma ut ur sina negativa spår tidigt. Och de här råd- och stödsamtalen är max fem samtal som vi inte journalför. Vi för anteckningar men sen är vi skyldiga att förstöra dem efter samtalen. Sen erbjuder Socialtjänsten alla föräldrar i kommunen “COOP”, ett föräldrainspirationsprogram som har start i vår och höst där vi träffar föräldrar och man träffas tillsammans och bollar föräldraskap och strategier men också att få prata med andra föräldrar. När vi träffas första gången brukar de få dela med sig vad de har för mål med dessa träffar. Och det är alltid någon förälder när det har gått några gånger, så brukar det vara någon förälder som andas ut och säger: “Vad skönt, jag trodde jag var ensam”. Att kunna känna den igenkänningsfaktorn och att det kan vara så här att vara för en förälder.

Sandra: Tord jobbar mer med barn och föräldrar på ett annat sätt. Jag jobbar mer riktat mot ungdomar. Det ser också lite olika ut, vi har fortfarande en väldigt bra samverkan med skolorna. Jag sitter tillsammans med en kollega där det dyker upp kuratorer, eller lärare med ungdomar som de misstänker har varit till exempel drogpåverkade och då kommer de ner till oss så tar man drogtester. Vi erbjuder även oroliga föräldrar komma ner till oss just för att minska misstanken tänker jag. Ibland finns det förändringar i ungdomars beteenden och det första man går till är oftast droger, och detta är ett enkelt sätt för ungdomarna att visa att det inte är så. Det förbyggande arbetet är mycket samverkan för min del för att ungdomarna ska få ett bättre utgångsläge.

Tord: Ett sätt att möta upp och komma in tidigt är att kunna hitta och bryta den negativa utvecklingen som inte ger ett skeende så samverkar vi också mycket med skola där vi är ute på möten tillsammans, där skolan ser att något börjar hända med den här eleven. Vi märker beteendeskillnader, att personen kanske blivit ledsnare eller att något har förändrat eleven. Sen bjuder man in till ett samverkansmöte där vi tillsammans tittar vad skolan kan göra för att hjälpa eleven, hur kan förebyggande socialtjänst hjälpa eleven eller familjen, och så gör vi en gemensam planering för att följa upp detta för att se vad som finns kvar eller hur vi kan hjälpas åt i detta.

Annelie: Vad tror ni är en vanlig faktor till att familjer har svåra livssituationer?

Tord: Jag tänker att det kan vara väldigt olika. Vad är en svår livssituation? För en familj kan det handla om att man inte får sitt barn till skolan, en annan familj kan det vara att man kan kommit in i en annan sorts kris, där man får bolla och brottas med. För de med yngre barn kanske det räcker med att känna att vår måltid inte funkar, det är kaos och cirkus. Det åker mat överallt och jag tänker att det är väldigt olika på vad en svår livssituation kan vara. Och jag tänker att det kan bero på många olika saker. Det kan också hända alla föräldrar och familjer.

Sandra: Det är viktigt att belysa att det kan hända precis alla familjer. Det är inte en viss grupp i samhället, utan alla kan hamna i en livskris. Alla kan hamna i svårigheter så det är viktigt att säga det, att det kan hända precis vilken familj som helst.

Annelie: I vilka fall kan man ta kontakt förebyggande med socialtjänsten och när i tid?

Tord: Så fort som möjligt. Det kan räcka med smågrus i maskinerier, massa småsaker och hur de ska lösa det. Vi har testat massa olika saker men man kan behöva en utomstående att bolla med, få lite inspiration, tips och idéer. Det bästa man kan ge sin familj är att just kunna se till att man har det så bra man kan ha och vill ha det, att det är en fin gåva att ge till sin familj att ta ansvar och söka hjälp när man behöver det och inte vänta för länge.

Sandra: Jag är helt enig med Tord, man ska göra det så snabbt som möjligt. Inte vänta tills det går för långt, då kan det vara svårt att vända på det.

Annelie: Kan det vara så att man inte hör av sig av ren rädsla att det ska bli större eller att socialtjänsten faktiskt tar barnen ifrån en?

Tord: Ja, absolut. Det är säkert något många föräldrar tänker; “vi väntar lite till” eller “är det verkligen så illa”. “Vi klarar det nog själva” eller så. Sen kan vi se att många av dessa samverkanmöten jag varit på, så får föräldrar chans att prata om förebyggande socialtjänsten som en hjälpande organisation. Så får man oftast ett annat perspektiv och kan gå därifrån och kan känna en annan trygghet. Det handlar mycket om ett möte, bara en chans att få informera om att vi hjälper och jag tänker att föräldrar inte behöver vara oroliga för Socialtjänsten. Vi har en gedigen lagstiftning vi rättas efter och vi tar inte bara barn. Vi placerar inte bara dem på en handvändning för vi kände för det under en fikarast utan vi hjälper familjer, det handlar om det.

Sandra: Det är här det är viktigt att verkligen berätta att socialtjänsten inte är bara en myndighet utan det vi arbetar med är för att hjälpa och jag tror att det pratar man inte så mycket om. Utan man fokuserar bara på det här med myndighetsutövning och placering av barn, men det finns så mycket mer i socialtjänsten som jag tycker är viktigt att vi verkligen berättar om.

Nicklas: Handläggningstider Tord, tar det lång tid innan man får hjälp?

Tord: Om man som föräldrar tar kontakt med oss eller ringer eller bokat på e-tjänsten som finns på kommunens e-tjänster så är vårt mål att man ska få kontakt inom två veckor.

Nicklas: Om vi ser på fältarbetet, hur ser det ut?

Sandra: Det är jag och min kollega Kenneth som kör något som heter skolfält, vilket innebär att vi är ute på båda högstadieskolorna och gymnasieskolan varje vecka. Mycket som händer där är att vi har då kontakt med elevhälsan, kollar av hur det ser ut för skolan, är det någon ny trend eller något vi behöver vara vaksamma på. Och sen så har vi även fältarbete till exempel vid valborg och vid skolavslutningen där det också är en jättestor samverkan med polis och räddningstjänst, så det planeras gediget för att det ska vara så många vuxna som det går på stan när ungdomarna är där.

Annelie: Då vill jag flika in att just fältarbetet och fältarna tänker vi återkomma om i ett annat avsnitt av Insyn när vi närmar oss pingst och skolavslutning.

Sandra: Jaha, vad roligt!

Nicklas: Tystnadsplikt, har ni det?

Sandra: Ja, vi får inte prata med exempelvis vård, skola eller utomstående aktörer utan ett medgivande.

Nicklas: Om man känner att man inte får hjälp efter ett samtal med er, finns det andra man kan vända sig till för att få hjälp eller stöd?

Tord: Man kanske kan byta handläggare, kanske kan prata med vår chef och berätta att det inte funkar eller känns bra.

Sandra: Vi har ärenden eller klienter som kommer en enda gång, det är inte alltid vi får veta anledningen till det. De kanske är nöjda, eller så känner det att det är inget som skulle hjälpa i det här läget. Men det är som du säger Tord; klickar man inte med sin behandlare så finns alla möjligheter att byta för att se om det blir bättre.

Nicklas: Har ni några generella tips till barn och unga, hur de kan hjälpa kompisar eller vänner när de har en dålig livssituation?

Sandra: Ja, det finns otroligt mycket ute på nätet. Jag tänker specifik på ungdomsmottagningen, Umo.se, där man kan få hjälp med i stort sett vad som helst inom hälsa, relationer, eller vad man nu behöver hjälp med. Men det man tänker i första hand är väl att har man en hög oro för en vän eller någon annan ska man ta kontakt med en vuxen. Och i vilken form: Är det elevhälsan? Är det en lärare? Behöver du bolla med mig som kurator på ungdomsmottagningen? Sök upp en vuxen som kan hjälpa för ett barn, en ungdom ska inte behöva ta de besluten eller ansvaret för en kompis.

Nicklas: Vad är familjecentralen? Kan du berätta lite kring den?

Tord: Det är något vi ska vara väldigt stolta över, det har inte alla kommuner i Sverige. Familjecentralen är något som man kan förklara med fyra ben: Barnhälsovärden som följer barnets sex första år där de följer upp med hälsokontroll, väger och mäter. Vi har kvinnohälsovården som framför allt följer barnet innan de föds, stödjer upp och ser till så att familjen får en bra start. Sen har vi ÖF: öppna förskolorna, där man kan komma som förälder och i början kanske innan barnet börjar förskola får träffa andra föräldrar och kanske få bolla lite föräldraskap, att ens barn får komma dit och sjunga och samverka. Interagera med andra barn. Sen har vi förebyggande socialtjänsten som skapar en lättillgänglighet för föräldrar som också skapar en lägre tröskel och möter upp när det kan tänkas behövas på olika sätt. Det skapar en lättillgänglighet för hela familjen, att allt finns i samma hus, man kan röra sig och samverka mellan dessa och man kan komma till barnhälsovården och förklara situationer utförligt och ber om hjälp. Då kan barnhälsovården oftast kanske bara gå en trappa upp och hämta oss så bokar vi ett möte där vi kan bolla lite. Det skapar väldigt bra förutsättningar för närhet och att kunna hjälpa föräldrar och vara lättillgängliga.

Sandra: Då återkommer jag igen till ungdomsmottagningen där vi har barnmorskor och mig som kurator och vi har också sett en vinst i att det exempelvis finns unga föräldrar och de kan vara i en situation som är jättetuff. Och då kan man hänvisa till mig och barnmorskorna kan träffa någon som kanske kommer för att de ville skaffa preventivmedel eller så, och efter ett samtal inser man att det här finns nog något annat bakom och då hänvisar man till mig, och jag gör tvärtom om jag träffar en ungdom som kanske behöver hjälp av någon annan i huset. Familjecentralen är verkligen super.

Annelie: Med jämna mellanrum så frågar ni dem som varit i kontakt med socialtjänsten hur de upplever bemötande och kontakt. Vad får ni för betyg, är de som är i kontakt med er mer nöjda?

Tord: När vi träffar föräldrar under första samtalet så sitter vi ner och gör en kartläggning tillsammans med ett gemensamt mål för vad vi ska jobba med i de kommande samtalen när vi träffas. De målen följs upp och då kan man se att 80 till 90% känner att det de ville prata om fick de hjälp med.

Nicklas: Med handen på hjärtat; har Vetlanda kommun en välfungerande socialtjänst?

Tord: Det tycker jag verkligen. Sen behöver vi jobba mer med att skapa lättillgänglighet, skapa en låg tröskel in för att öka förtroendet för socialtjänsten. Vi behöver jobba mer med det. Men vi har en bra socialtjänst i Vetlanda kommun.

Sandra: Det som imponerar på mig är transparensen mellan de olika enheterna, att det är bra samarbete och det är ingen prestige utan vi vill verkligen arbeta för att familjer, barn och ungdomar; alla som söker sig till socialtjänsten, ska få så mycket och så bra hjälp som möjligt.

Nicklas: De orden får avsluta detta avsnitt. Tack till Tord och Sandra för att ni kom och svarade på våra frågor.

Nicklas: Insyn är tillbaka nästa vecka med nytt ämne och nya gäster i studion. Hej då!