Insyn 21 april: Vetlandas nya medborgarlöften

Nicklas: Välkommen till Insyn, en podcast från Vetlanda kommun. I den här podden vill vi ge dig en så transparent och ärlig bild som möjligt om hur kommunen arbetar. Vi vill att du som lyssnar helt enkelt ska få bättre insyn.

Annelie: Under förra veckan var de nya medborgarlöftena mellan polis och kommun uppe i kommunstyrelsen. Det här är löften som ska gälla 2022 till 2023 och de tas fram utifrån den lokala lägesbilden i kommunen.

Nicklas: Löftena visar vilka områden polis och kommun ska lägga fokus på i det förebyggande arbetet. I det här avsnittet ska vi prata om de här löften och hur de påverkar Vetlanda kommun och vi som bor här.

Annelie: Jag heter Annelie Jönsson och jag är kommunikationschef.

Nicklas: Och jag heter Nicklas Carlsson och är kommunikatör.

Annelie: Med oss i studion har vi Jonas Lindell som är lokal polisområdeschef på Höglandet och Henrik Tvarnö som är ordförande i kommunstyrelsen.

Nicklas: Välkomna till Insyn Jonas och Henrik.

Henrik: Tack.

Jonas: Tack.

Nicklas: Medborgarlöften Jonas; varför har vi det och varför mellan polis och kommunen?

Jonas: Medborgarlöften är ett sätt för polisen och kommunen att samarbeta och samverka i viktiga frågor. Det gör vi genom att ta fram medborgarlöften som både anger vad vi ska prioritera till viss del, men också ger en riktning för olika aktiviteter som vi ska jobba med. Och de här ska vara framtagna både sett utifrån en aktuell lägesbild, men också utifrån vad medborgarna tycker, vad medarbetarna i organisationerna tycker och känner kring de här delarna.

Nicklas: Henrik, hur ser du på syftet med medborgarlöftena och ha dem tillsammans med polisen?

Henrik: Det är inte alla som har förmånen som vi har, att ha så många poliser bosatta i kommunen som också jobbar här. Och då kanske man inte får den där naturliga kontakten som vi får, så där har vi en fördel mot andra. Det är ett av syftena med medborgarlöftena; att vi nästan ska tvinga fram lite samverkan. Sen gäller det att försöka öka förtroendet för det gemensamma arbetet. Det är också för att öka tryggheten. Sen är det klart att medborgarlöftena ger många chansen att vara med och spela in vad de tycker är viktigt. Det finns också ett demokratisyfte i det.

Nicklas: Hur ser processen ut när ni tar fram de här löftena? Vad finns det för utmaningar?

Henrik: Det är just att hitta alla åsikter och väga ihop det där. Alla kan inte få just det de vill ha. Det är mycket en bedömning. Sen gäller det att hitta vad det gäller som faktiskt ger effekt. Man kan ju tycka mycket men det gäller att både kommun och polis kan jobba med det, och att det påverkar människors vardag.

Annelie: Då har vi tre medborgarlöften. Hur kom vi fram till just dessa?

Jonas: Medborgarlöftena tas fram utifrån framförallt en lägesbild. Den ska vara baserad på hur det faktiskt ser ut i kommunen just nu. Den tar vi fram gemensamt med kommunen där olika inhämtningsuppdrag ligger till grund för vart vi ska gå. Vi har också med oss vår polisiära lägesbild där vi dels tittar på det utifrån vad våra medarbetare som jobbar ute bland medborgarna upplever. Vilka platser har vi kanske problem på, vad upplever man att vi behöver finnas mer? Sen har vi också vår underrättelsebild, vad får vi in för tips kring till exempel narkotika? Vad ger den bilden? Och det här blir en sammanvävd bedömning som vi tittar på och precis som Henrik säger, det här innebär inte att vi inte ska jobba med det som inte framgår i medborgarlöftena. Utan det är det här som vi vill sätta fingret på och belysa lite extra. Men vi gör mycket på båda täter som inte framgår i medborgarlöftet, men det är det här som vi ändå tycker att vi ska belysa. Att vi gör lite extra för.

Annelie: Henrik, kommunen har haft medborgarlöften med polisen under flera år. Hur fungerar det? Fyller de sitt syfte?

Henrik: Jag tycker absolut att det fyller sitt syfte. Just att vi får ha den gemensamma målbilden, vad det är vi ska fokusera på. Det gör ju också att bägge organisationer kan sätta lite kraft i och vi har en bättre effekt när vi hjälps åt, det vet vi ju.

Nicklas: Men hur ser vi vilken effekt de här löftena har haft?

Jonas: Varje kvartal följer vi upp vad vi har gjort. Sen är alla delar i ett sådant här löfte kanske inte mätbara utifrån att man får fram statistik. Utan det kommer vara att vi kommer se; har vi vidtagit de aktiviteter som vi sagt? Om polisen ska göra en viss aktivitet mäter vi om vi har gjort vad vi har lovat. Men sen finns det andra instrument för att kontrollera. I år har vi med trygghet som en del i vårt medborgarlöfte och där kommer det genomföras trygghetsundersökningar. Den är ute just nu i samhället där medborgarna får tycka till och ge sin syn på hur tryggheten ser ut. Det blir någonstans en startpunkt för vårt arbete.

Annelie: Om vi går in på löftena så är ett av dem är att öka trafiksäkerheten genom att motverka felaktiga trafikbeteenden. Kan du berätta mer om hur det kommer ske?

Jonas: Just det här medborgarlöftet har vi haft ända sen vi började med medborgarlöften i Vetlanda och det grundas i att det finns en stark tradition ute bland motorburen ungdom i Vetlanda kommun som då har upplevts hos medborgarna som störande eller att man upplever mycket buskörning. På grund av detta är medborgarlöftet framtaget. Det här är ett intresse som många ungdomar i Vetlanda har, det måste vi ha respekt för. Vi måste stödja dem att kunna utföra sin fritidsaktivitet och de måste förstå att det finns regler att förhålla sig till. Det är där de här beteendebrotten kommer in, där polisens uppdrag är att jobba mot dessa beteenden och brott. Det gör vi till exempel genom att kontrollera fordon, att de åker i fordon som har rätt utrustning och är trafiksäkra. Vi kontrollerar att man framför de här fordonen på ett korrekt sätt. Gör man inte det kommer man då få böter helt enkelt.

Annelie: Hur arbetar kommunen för att öka trafiksäkerheten och leva upp till det här löftet?

Henrik: Till att börja med måste man dela på att en del vägar är kommunens och de kan vi själva bestämma om vi vill bygga om eller om vi vill bygga farthinder. Det är ett sätt att exempelvis sänka hastigheten. Sen äger Trafikverket väldigt många av våra genomfartsleder i våra orter och alla andra vägar ute runtomkring mellan orterna och där handlar det mer om att påverka Trafikverket, så de kanske bygger om eller försöker förbättra säkerheten på sina vägar. Mycket handlar om hur man fysiskt bygger väg.

Nicklas: Jonas, det andra löftet handlar om att öka upptäckten av narkotikabruk främst hos unga. Hur ser det ut när det gäller tillgången i Vetlanda med narkotikatillgången rent generellt?

Jonas: Generellt är tillgången till narkotika oroväckande hög på Höglandet och hela landet. Vetlanda sticker inte ut i vår bedömning kring mer tillgång på narkotika här än vad det gör i till exempel övriga kommuner på Höglandet, men det finns för mycket narkotika i samhället. Och det här är problematiskt för att det för så mycket problem med sig i nästa steg bland mänskligt lidande, annan brottslighet och så vidare. Därför är det prioriterat att jobba mot narkotika.

Nicklas: Hur ser det ut om man jämför med några år tillbaka; har det skett en ökning hela tiden jämfört med nu?

Jonas: Vår bedömning är att det har ökat senaste året tyvärr.

Nicklas: Vilket tillvägagångssätt ska polisen ha för att öka upptäckten med narkotika hos unga?

Jonas: Vi behöver jobba på flera sätt för att öka upptäckten bland unga och det gör vi inte bara genom att jobba med de repressiva åtgärderna. Där vi har ett informationsansvar att till exempel via våra sociala medier informera om vad man kan vara uppmärksam på som förälder för en ungdom, beteendeförändringar, det försvinner pengar och så vidare. Det ansvaret ligger på oss bland annat, men sen har vi också ansvaret att faktiskt hitta de här ungdomarna och lagföra dem och där är inte straffet det viktiga. Det är viktigt att vi belyser det. När vi pratar om ungdomar vill vi fånga upp dem i det sociala skyddsnätet. Finns de inte med i socialtjänstens arbete, då är vårt arbete där vi upptäcker ungdomar för första gången superviktig. Därför sätter vi också i medborgarlöftet, att det är prioriterat att vi ska fokusera på unga brukare.

Nicklas: Hur arbetar kommunen med att upptäcka narkotikabruk? Hur når vi ut till de unga med våra budskap?

Henrik: Om vi börjar med det vi faktiskt gör, vi fortsätter med drogtester på gymnasiet, även om det inte är helt okontroversiellt. Det är så himla tydligt vad vi får göra där, så vi försöker göra det. Sen är det just vilket budskap ska man ha? Det kan vara lite olika till ungdomar, till deras föräldrar, att vi försöker möta alla och att det inte bara blir att man försöker skrämma. Att ”titta här, vad farligt eller dumt”. Utan mer fakta och upplysa om att det medför mycket annat än bara för individen. Det påverkar hela samhället. Så mycket är information, men sen är vi en stor organisation så det är socialtjänsten, det är kultur och fritid, det är tekniska som är ute och rör sig i samhället. De träffar mycket människor och kanske kan se saker eller mönster som man kanske kan meddela vidare till polisen att här behöver ni nog vara uppmärksamma.

Annelie: Om vi går in på det sista medborgarlöftet, så handlar det om att öka upplevelserna av trygghet och du var inne på det Jonas nyss här. Har det löftet något att göra med knivdådet som hände förra året?

Jonas: Jag tror inte det går att säga att det inte har med det att göra för den händelsen har såklart satt djupa spår i Vetlanda och påverkar många människors upplevda trygghet. Jag tycker det är viktigt att vi försöker skilja på hur den upplevda tryggheten är och hur den faktiska tryggheten är. Det är relativt säkert – eller väldigt, väldigt säkert – att röra sig på Vetlandas gator, men det är inte därför per automatik man känner att man är trygg. Man måste skilja på den upplevda tryggheten och den faktiska risken att faktiskt utsättas för ett brott. Den är fortfarande låg och oaktat den händelsen som var för drygt ett år sen. Men att jobba med trygghet, den är viktig för oss och det är ett av polisens huvuduppdrag att jobba trygghetsskapande och därför så välkomnar jag den här punkten i vårt medborgarlöfte. Att vi ska anstränga oss lite extra för att skapa ett tryggt samhälle i Vetlanda och att göra det tillsammans med kommunen tror jag är viktigt.

Annelie: Henrik, om vi ser till dig som person, känner du dig mindre trygg i Vetlanda än tidigare?

Henrik: Nej, det kan jag inte säga att jag gör. Jag har egentligen alltid varit trygg i Vetlanda, men det är som Jonas säger att även om risken för att utsättas för ett brott är låg statistiskt, så har vi väldigt många som känner sig otrygga. Och det glappet behöver vi försöka komma bort ifrån för det handlar om människor. Deras frihet begränsas när man känner otryggheten och inte vågar göra allt som man har rätt att göra. Jag känner mig inte otrygg, men det är en oerhört viktig fråga för alla som känner sig otrygga.

Annelie: I kommunen finns det en trygghetsgrupp som jobbar för att öka säkerheten i samhället. Hur skulle du säga att arbetet går till i den gruppen för att få invånarna att känna sig trygga?
Henrik: Även här gäller det mycket om samverkan. Det är näringsidkare, restauranger, fastighetsägare, skolan, socialen, polisen, räddningstjänsten. Just att samla alla och titta på vad vi har för utmaningar och vad händer på olika platser? Ser vi att här är det mycket på gång kan vi belysa det, kan vi få att räddningstjänsten åker förbi oftare? Kan polisen göra insatser där? Så vi hjälps åt runt “hot spots”.

Annelie: Rent generellt; hur arbetar polisen eller hur kommer polisen att arbeta med att öka tryggheten i Vetlanda?

Jonas: Det enkla svaret är att säga att vi jobbar för att ha en ökad närvaro och det är något som vi också har som ett av våra nationella mål inom polisen. Vi ska komma närmare medborgarna, och polisen som organisation växer och ska fortsätta växa här de närmaste åren. Vi ska anställa närmare 5000 poliser nationellt och vi får en del av det tillskottet till Höglandet. Och det kommer såklart generera en högre polisnärvaro i hela vårt samhälle, Höglandet och Vetlanda är inget undantag. Vi kan inte vara överallt där brott begås alltid, för att det är ett omöjligt uppdrag. När man diskuterade framkörningstiderna i samband med det här dådet i Vetlanda, så åkte flera patruller från Eksjö och det tyckte man var anmärkningsvärt att man inte åkte från Vetlanda. Nu hade vi personal som åkte från Vetlanda förvisso, men det togs upp som något man inte tyckte var så bra. Hade vi varit i Pauliström hade vi haft en längre framkörning till Vetlanda centrum än som nu när vi var i Eksjö. Vi hade varit i Vetlanda kommun, absolut, men framkörningstiden hade varit densamma. Vi är inte bara i Vetlandas tätort när vi är i Vetlanda, utan vi är i Nye, Näshult, Myresjö, Landsbro och vi försöker vara överallt i vårt samhälle. Och vi kan inte vara synliga i Vetlanda centralort hela tiden, men vi finns här. Och vi kommer när man ringer på oss. Så närheten, tryggheten och synligheten är viktiga för oss och det ska vi försöka att bli ännu vassare på. Att vara ännu mer närvarande.

Nicklas: Hur ser det ut med polisnärvaron i Vetlanda just nu?

Jonas: Vi har en polisstation i Vetlanda som är bemannad. Vi har områdespoliser, poliser med ett geografiskt ansvar just då med områdespoliserna i Vetlanda. De ansvarar för Vetlanda och Sävsjö kommun och jobbar i yttre tjänst. Sen har vi ett antal utredare som utreder både mängd- och bedrägeribrott som är stationerade i Vetlanda. Vi har poliser och civilpersonal som jobbar åt oss i Vetlanda varje dag. Sen är vi en myndighet där styrkan av att vara en myndighet är att vi kan hjälpas åt. Idag (Läs 14 april) så är det en större demonstration i Jönköping, och då har vi personal från Höglandet som är med uppe och stöttar i demonstrationen. Vi har personal från Linköping och Norrköping som är där och stöttar också. Så det är inte så att vi per automatik alltid kommer vara i Vetlanda för att man utgår härifrån. Det kommer vara så att ibland behöver man jobba någon annanstans. När vi hade knivdådet förra året var det jättemycket personal i Vetlanda som kom både från andra delar av vår region, men också från region syd samt region väst som stöttade med trygghetsskapande arbete och med utredande åtgärder.

Nicklas: Henrik avslutningsvis, vad händer när löftena har beslutats? Vilken uppföljning kommer ske?

Henrik: Framförallt kommer trygghetsgruppen som jobbar med det kontinuerligt över året, sen får vi en återkoppling till politiken en gång om året på det här, sen har vi kontinuerligt träffar mellan kommun och polisen där vi också kan följa upp och titta vad som händer och vad gör vi nu. Så man kan justera under tiden. Så det är på flera olika sätt man följer upp det.

Nicklas: Då säger vi tack till Henrik och Jonas för att ni kom förbi och svarade på våra frågor.

Henrik: Tack.

Jonas: Tack.

Nicklas: Vi är tillbaka nästa torsdag igen med ännu ett nytt ämne. Tack för att ni har lyssnat. Hej då.

Du har lyssnat på Insyn, en podd-produktion av Vetlanda kommun.