Insyn 14 april: Vetlandas lekplatser

Nicklas: Välkommen till Insyn, en podcast från Vetlanda kommun.

Annelie: I den här podden vill vi ge dig en så transparent och ärlig bild som möjligt om hur kommunen arbetar. Vi vill att du som lyssnar helt enkelt ska få bättre insyn.

Nicklas: Lekplatser är en fråga som engagerar gamla som unga. Det är viktigt att alla barn har möjlighet att vara ute och leka på fritiden och att det finns någonstans att hålla till. Men hur många lekplatser finns det egentligen i kommunen och hur många klarar Vetlanda kommun av att underhålla?

Annelie: Jag heter Annelie Jönsson och är kommunikationschef, med mig i studion i dag har jag Nicklas Carlsson som är kommunikatör. Våra gäster som svarar på dagens frågor är kultur- och fritidschef Stewe Jonsson och Annika Lundwall, landskapsarkitekt.

Nicklas: Välkomna till Insyn.

Stewe: Tackar, tackar.

Annika: Tackar.

Annelie: Stewe, hur många lekplatser har vi i Vetlanda kommun egentligen?

Stewe: Ja, det finns ungefär 50 offentliga lekplatser och ett 40-tal verksamhetslekplatser, det vill säga skola och förskola.

Annelie: Och de här räcker eller har vi behov av fler?

Stewe: Vi har nog inte behov av fler totalt sett sammanlagt så att säga. Vi har behov utav nya lekplatser naturligtvis kontinuerligt i takt med att Vetlanda och andra delar av vår kommun växer på olika sätt då. Men annars handlar det nog om att få mer kvalitet och lite mindre utav kvantitet.

Annelie: Okej, har vi någon huvudlekplats, någon som är lite större, lite finare än alla andra?

Annika: Nej, det har vi inte i dag. Det finns lite lösa planer på att skapa en sån plats. Då tittar vi på centrala Vetlanda, åt kanske Forngårds-hållet. I anslutning till det området.

Stewe: Det har ju varit ett stort önskemål från, alltså synpunkter som kommer in till kommunen när det gäller lekplatser och när vi har haft möten med föräldrar och så här, har ju visat att man vill ha en lite större utflyktslekplats alltså. I dag åker man kanske till Nässjö för att leka, eller Jönköping, eller Växjö så här. Då är det man frågar efter just en större lekplats med större utbud och ja, där hela familjen kan trivas och ha olika aktiviteter.

Annelie: Och knyta ihop med skateparken då kanske?

Stewe: Ja, skulle den hamna i närheten av skateparken så blir det naturligtvis ett helt aktivitetsområde, så det är väl ingen nackdel.

Nicklas: Men Annika för några år sedan tog ju kommunen fram ett program som hette ”barn och ungas utemiljöer”. Varför gjorde man detta?

Annika: Jo, för att lekplatserna som vi hade då var väldigt nedgångna och i behov av upprustning. Men man kan ju inte titta på barn och ungas utemiljöer enbart på lekplatser för att barn vistas ju på så många andra platser också. Och om man tittar på vad forskning säger så är det egentligen naturmiljöerna som är det viktiga för barns hälsa och utveckling. Alltså närheten till natur kan man säga trumfar alla andra faktorer när det gäller hälsa för både barn och vuxna egentligen. Så då ville vi titta på det ur ett bredare perspektiv och vi ville också få med oss våra ungdomar, alltså de som har slutat leka. Någonstans efter 12 år så leker man mindre i alla fall och just i tonåren så är det kanske extra viktigt att man är ute och rör sig och man är ännu mer utomhus på våra offentliga platser, kanske för att man undvika att vara under föräldrabevakning eller så.

Nicklas: Man vad säger då det här programmet, rent konkret?

Annika: Det talar dels om att barn har rätt till bostadsnära natur för sin utveckling. Det talar om att det är viktigt att vi jobbar med ungdomars miljöer och att vi gör det på ett jämlikt och jämställt sätt. För när man blir i tonåren, så blir man mindre jämlik och jämställd i sina utomhusaktiviteter. Och det talar också om att det är viktigt att vi har en dialog med barn och ungdomar när det gäller deras egna miljöer.

Annelie: Men själva organisationen kring våra lekplatser, vem gör vad?

Stewe: Ja, det är så att kultur- och fritidsnämnden har ett strategiskt ansvar för lekplatserna. Sen har vi ingen, så att säga operativ personal. Vi har inga vaktmästare som sköter detta i vår organisation utan det sköter man på tekniska kontoret. Så vi samarbetar ju naturligtvis över gränserna och vi tar också hjälp av tekniska kontoret när det gäller all sakkunskap som behövs för att skapa bra lekplatser, som till exempel av

Annika. Som är den på kommunen som liksom vet hur en lekplats ska utformas och kan vad forskningen säger och så om våra lekplatser.

Annelie: Det blev ju en bra övergång från Stewe till dig Annika här nu då. Och då undrar jag lite om riktlinjerna för en ny lekplats när man ska starta eller bygga en ny lekplats? Vad ingår? Fotbollsplaner eller grillplatser? Hur ser det ut?

Annika: Vi tänker ju så här när vi ska bygga en ny lekplats, att det ska vara en mötesplats som vänder sig till alla generationer. Eller egentligen så tänker vi inte lekplats utan vi tänker mötesplats, park-mötesplats. Och då vill man kanske ha… Del vill man ju ha lekutrustning då. Det som folk definierar som en lekplats, men vi vill också ha ett större område. Gärna att det finns natur i närheten så att man kan börja leka på den konstruerade lekutrustningen och sen så får man en friare lek ute i naturen. Men sen vill vi ju då bjuda in ungdomar till exempel och då är det ofta bra med bollspel eller kanske någon typ av utegymsutrustning. Och vi vill att vår äldre generation ska komma och då tänker vi oss kanske också lite mer att man ska kunna sätta sig ner och kanske grilla som vi har tittat på och att det finns något vackert att titta på, gärna att det finns något speciellt på den här platsen. Ja, någon typ av konst eller utsmyckning eller växtlighet som är trevlig och att man väljer en bra placering utifrån hur kvarteren runtomkring är utformade.

Annelie: Och hur går det då till att planera för en ny lekplats?

Annika: Oftast gör vi så att vi bjuder in de omkringboende. Om det är ett mindre samhälle, alltså någon av våra mindre tätorter då bjuder vi in hela tätorten till ett dialogmöte. Och frågar dem egentligen vad de skulle vilja ha. Om vi har bra med tid så kanske vi får till flera sådana möten att vi skapar, som en liten fokusgrupp där vi jobbar tillsammans med att ta fram det vi vill göra. Och sen när det är färdigt, då sätter jag mig ner och ritar ner det här och lämnar det vidare till vår anläggningsavdelning.

Annelie: Då är det så klart beroende på vad som finns och vad som ska ingår på en lekplats, men kostnader behöver vi väl ändå nämna. Vad kostar det att bygga en lekplats?

Annika: Oftast så utgår vi ju från en befintlig lekplats och då finns det lite utrustning på plats och marken är redan förberedd, mer eller mindre. Och då går det kanske på 500 000 kronor, om vi har tur. Om vi ska göra en helt ny från ”scratch” så skulle jag gissa på att det ligger ungefär runt en miljon i kostnader. Och då ska man tänka på att vill man ha ett staket till exempel, så ligger det mellan 200 000 till 400 000 kronor bara för att få till staketet runt omkring. Så att det kostar.

Annelie: Men det är kommunen som står för kostnaderna, man får inte bidrag eller kan söka bidrag någonstans ifrån?

Annika: Ibland kan vi söka bidrag, vi har ju sökt för tre lekplatser och då har det handlat om att man vill höja nivån i vissa områden och då är det Boverket man har kunnat söka pengar ifrån. Så det beror lite på vilka satsningar som staten väljer att göra just i år, att ibland kan vi fixa till det lite och då kan man söka. De har olika utformade bidrag från ungefär varje valår och vart fjärde år så byter de metod.

Nicklas: Men du Stewe, vi har ju förstått att en del invånare på landsbygden är besvikna för att det finns få lekplatser och att många tas bort. Varför ser det ut så?

Stewe: Ja, det kanske inte är rätt sätt att beskriva det och säga att det finns få lekplatser, men en och annan har ju försvunnit. Det är sant. Nu har vi sagt i det här programmet om barns och ungas utemiljöer att vi ska ha lekplatser, alltså konstruerade lekplatser, i alla tätorter i kommunen. För att på något vis kunna bestämma var nivån ska ligga och för att skapa en rättvisa. Då fanns det fem orter som inte är tätorter men som ändå hade en kommunal lekplats och där har vi då bestämt att de ska läggas ner som kommunala lekplatser, men vi har erbjudit föreningslivet på de här orterna att ta över. Man får ett litet bidrag varje år. Lekplatserna har också i olika omfattning rustats upp innan man släpper över dem. Så att fyra utav de fem orterna nappade på detta och där drivs de här lekplatserna vidare.

Nicklas: Men på skolorna runt omkring här i Vetlanda kommun finns det ju lekplatser. Vem får använda dem?

Stewe: De får alla som vill använda och man får ju göra det efter verksamhetens slut. Men det här innebär ju att vi har en del lekplatser på en del orter som inte är tätorter men där det då finns en förskola, som i till exempel Skirö.

Nicklas: Används alla lekplatser? Hur vet vi att de används?

Annika: Det går att se hur stort slitage de har. Alla lekplatser har ju oftast sand på sig. Om de växer igen då är det inte så stort antal barn som är där och leker. Ju fler barn det är som är och leker på en lekplats ju mer öppen håller den sig, då slipper vi vara där och rensa ogräs på samma sätt, så det är bra med ett lagom slitage.

Annelie: Vad kan jag som medborgare göra för att få en lekplats till mitt område?

Stewe: Det du kan göra är att komma på det möten och träffar som vi har som Annika informerade om här lite tidigare. När vi kommer ut till orterna eller delar av centralorten som vi också kommer ha sådana här dialogmöten i, då kan du få säga din mening. Lufta sina åsikter och så. Sen går det naturligtvis inte att önska fritt utan vi ska hålla oss till det som vi har slagit fast i det här programmet “Barns och ungas utemiljöer”, för det kommer att styra i grunden.

Nicklas: Hur ser framtidsplanerna ut när det gäller lekplatser i kommunen?

Annika: Just nu håller vi på med en process i Ekenässjön och där ska vi bjuda in till ett möte den tredje maj där alla som är intresserade är välkomna att ha synpunkter på dels den placering vi föreslår, men också på utrustning. Så det är planerna och sen tänker vi oss att vi tuggar oss igenom kommunen så sakteliga.

Stewe: Kultur- och fritidsnämnden har tagit fram en plan för hur det här ska gå till och som Annika sa här förut så börjar vi med Ekenässjön och sedan tar vi Vetlanda Östra. Det är ett område som sträcker sig från Brunnsgårdsområdet till Himlabackarna, år tre Björköby, år fyra Landsbro och år fem Holsbybrunn, så ser ordningen ut. Sedan finns det en viss flexibilitet, skulle det komma till nya omständigheter så får vi ta upp det med politiken så att de får ta ett nytt beslut. Det kan nämligen komma in nya förslag och initiativ utifrån som det till exempel gjorde i Skede där ideella krafter gick in och byggde en fantastisk aktivitetspark. Då krävdes en kommunal medverkan också och därför skulle vi kunna behöva rucka på den här ordningen om det skulle komma fram initiativ från andra platser.

Annelie: Alla orter nämndes ju inte här, är de efter de här fem åren?

Stewe: Ja, vi kommer gå igenom alla tätorter.

Nicklas: Slutligen – vilken är kommunens bästa lekplats enligt er själva?

Stewe: Nu är jag inte i ålder att jag är ute och leker längre så det beror mycket på vem du är som individ. Men jag tycker att det ser ut att vara fina lekplatser i Kantarellen och i stationsområdet i Vetlanda och kanske inte minst då i Skede som jag nämnde förut, där man har skapat en mötesplats med aktiviteter för alla åldrar och det är det vi vill ha på en konstruerad lekplats.

Annika: Jag vill slå ett slag för naturen som är flexibel och där man har möjlighet att bygga kojor och springa runt och leka kull eller ”datten”. Det är den bästa lekplatsen.

Nicklas: Tack för att ni kom till vår podd och svarade på våra frågor.
Och tack till er som lyssnat. Vi är tillbaka nästa torsdag med ett nytt ämne och med nya gäster i studion.