Insyn 31 mars: Vetlanda kommuns budgetarbete

Nicklas: Välkommen till Insyn - en podcast från Vetlanda kommun. Vi som ställer frågorna arbetar som kommunikatörer här på kommunikationsenheten. Jag heter Nicklas Carlsson.

Johan: Och jag heter Johan Knutsson. Budgetarbetet för Vetlanda kommun är i full gång. Varje år tar kommunen fram en budget som visar hur vi ska fördela pengarna för de kommande åren. Det är förvaltningarna som kommer med önskemål och politiken som prioriterar och beslutar.

Nicklas: För att reda ut det här med budgetarbetet har vi idag med oss kommundirektör Magnus Färjhage och kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö. Välkomna till podden Insyn.

Henrik: Tack så mycket.

Magnus: Tack tack.

Nicklas: Hur ser kommunens ekonomi ut egentligen? Vi har ett bra år bakom oss.

Magnus: Ja, det har vi. Resultatet 2021 blev ju riktigt bra. Det bästa i kommunens historia, 143 miljoner, så det är ju ett jättebra resultat. Men ser man mer så där över lag, så ja, då kanske det är lite i någon mening tråkiga svaret är att kommunens ekonomi, om man jämför med andra kommuner, är medelgod. Vi ligger lite mitt i.

Johan: Vad gör vi då med det här överskottet?

Magnus: Vi behöver ha stora överskott. Vi gör jättestora investeringar nu och under förra året så investerar vi för ungefär 180 miljoner. Så att det här överskottet det behövs för att fylla på likviditeten och kunna betala investeringar, inte behöva låna lika mycket, eller just ja, överskottet behövs när vi har stora investeringar.

Johan: Hur stor är egentligen budgeten? Jag menar, vad kostar det att driva Vetlanda kommun?

Magnus: Ja, det där är ju liksom en på sätt och vis en lite svår fråga, men man kan säga att den totala omslutningen i lite runda slängar är två miljarder. Så det är ju den liksom omslutning som hela verksamheten har då.

Nicklas: Men vad kommer de här pengarna ifrån?

Magnus: Då är det ju så att 1,3 miljarder ungefär där är skatteintäkter och då är det ju mycket genererat av vårt eget liksom, men också av utjämning som sker över riket då. Så att det är eget skatteunderlag och utjämning. Och sen är det ungefär en halv miljard i statsbidrag och sen är det intäkter och avgifter i övrigt.

Nicklas: Men Henrik då? Hur går det här budgetarbetet till?

Henrik: Ja, det börjar tidigt under våren med att vi tittar på föregående år och vad vi har haft för utfall och hur det har funkat i våra verksamheter. Sen är det att försöka att bedöma vad vi tror att det blir för utveckling nästa år och där får vi också väldigt mycket underlag ifrån Sveriges Kommuner och Regioner, med prognoser på skatteintäkter och vad man tror det blir för kostnadsökningar och vad det blir för löneökningar och så där. Så lägger man ihop det där och det ska då vara färdigt någon gång i juni, ett färdigt budgetförslag.

Nicklas: Men hur svårt är det att göra en budget egentligen. Jag menar, går det verkligen att planera för alla kostnader?

Henrik: Nej, det gör det inte. Det är, ta ett jätteenkelt exempel så kommer det sju centimeter snö så kostar det 250 000 att snöröja. Det är svårt att veta idag hur många dagar det ska snöa nästa år och kommer det 20 centimeter snö så kostar dubbelt så mycket och kommer det på helger så kan det också kosta ungefär 100 000 extra varje gång för att då är det övertids, eller då är det obekväm arbetstidsersättning om man ska ploga på helgerna där. Så att det där får man ju ta ett snitt på vad, vad har det varit de sista fem åren? Det är, man kan ta ett sånt exempel inom socialen att om det flyttar hit en familj och det inte funkar så kanske vi behöver placera ett av deras barn. Då kan det om det kommer i januari så kostar det fem miljoner. Kommer det i december så kostar det bara 500 000, så det är omöjligt att på öret budgetera för allting utan det blir ju väldigt mycket bedömningar, hur har utvecklingen varit och vad tror vi? Och ja, titta bakåt i tiden helt enkelt.

Johan: Vilka är involverade i det här budgetarbetet då?

Henrik: Ja, det är ju jättemånga tjänstepersoner som är med. Sen ifrån politiken så är det vi som är kommunalråd. Sen har vi ofta att alla gruppledare för partierna är med också, så att alla partier får chansen att vara med och påverka.

Johan: Magnus, vad är då utgångspunkten? Alltså siffermässigt i budgetarbetet, utgår förvaltningarna från samma budget som man har haft året innan?

Magnus: Ja, det är så vi jobbar. Att man utgår ifrån hur det har sett ut året innan och sen tittar man ju som Henrik var inne på då vad, vad tror vi om löneutvecklingen då de kostnaderna och sen räknar man ju in för att försöka kunna kompensera för det fullt ut då. Så att det, det läggs ju in som en grund kan man säga.

Johan: Får förvaltningarna någon täckning för ökade kostnader eller om fler barn i skolan kommer till eller alltså fler äldre får omvårdnad? Alltså, har man fler saker inräknade? Vi tänker också på elpriser, oljepriser som också håller på att stiga i höjden.

Magnus: Det är ju underlag då som respektive förvaltning redovisar för budgetberedningen. Vilka förändringar har man både i volymer, men det kan vara kostnadsändringar och så som du säger och det är redovisar man för budgetberedningen sen om man kan få kompensation för det eller inte. Det beror ju på liksom vilket utrymme finns och hur prioriterar budgetberedningen det då. Så att det alla underlagen presenteras, men sen blir det liksom ett avgörande och sy ihop en total utifrån det utrymme som finns.

Nicklas: Men hur ska verksamheterna tänka då om de inte får täckning för ökade kostnader?

Magnus: Ja då är det ju ofta, alltså då, antingen att man har någonting som man kanske har lyft fram, som det är, som man skulle vilja prioritera som man då inte kan göra. Annars så är det ju att tittar men hur kan vi sänka våra kostnader, göra prioriteringar i verksamheten? Är det någonting vi kan anpassa, effektivisera verksamheten? Det finns ju hela tiden att titta på, ändra arbetssätt och så för att få ner kostnader. Samarbeta med andra, hitta lösningar, så det är hela tiden uppdraget.

Nicklas: Men är det bara 2023 som är i fokus i budgetarbetet eller planeras det för en längre tid framåt?

Magnus: Budgeten ska omfatta tre år så vi tittar ju på 2023, 2024 och 2025, men sen får man ändå vara ärlig och säga att just utifrån det som Henrik sa innan, det är så mycket osäkerheter så att väldigt mycket fokus är ju ändå på första året. Men vi tittar också på de kommande åren och ser ja men vad tror vi om förutsättningarna där, så att man inte liksom får för stora hopp om man ser att det är stora svängningar så då ska man ju ändå liksom ta höjd för det, att det ska räcka över den här treårsperioden.

Johan: Ja, drift och investeringar nämns ju ofta. Vad är skillnaden för en kommun gällande detta?

Magnus: Det som vi säger då är drift det är ju liksom den förbrukning som sker direkt, alltså vår största sån kostnad det är ju lönekostnader till all våran personal när man utför sitt arbete så uppstår ju den nyttan och kostnaden med en gång. Det är, det är drift. Och investeringar det är ju sånt som har en längre livslängd då när vi investerar i en skola till exempel och så vet jag ja, nu är det lite olika delar men säg att ja, men den lever i 40 år, ja då tar man ju inte kostnaden liksom år ett på hela det, utan då är det en investering och då sprider man ut kostnaden över de här 40 åren. Då är det investering. Så det är det som har längre livslängd än tre år kan man säga. Då är det investering och det som förbrukas direkt är drift.

Nicklas: Är det lättare att få pengar till investeringar än till drift?

Magnus: Nej, det skulle jag inte säga att det är. Alltså det som ju är skillnaden då är ju att ett investerings liksom objekt, det är ju en gång liksom just nu, eller ja, det kommer ju igen någon gång i framtiden naturligtvis efter avskrivningstiden. Men, men det är en gång. Driften det man tar beslut om där, det höjer ju nivån igen. Hela tiden varje år om man inte sen liksom konstaterar att nej, men det där måste vi sluta med igen. Så nej, det är inte lättare. Men man kan då uppfatta att det ändå blir lite mer diskussion om investeringsobjekten. Men egentligen är det ju liksom, det är ju bara två fack i samma plånbok.

Johan: Utöver de här ökade kostnaderna för verksamheterna och driften då, så kan jag tänka mig att det finns enskilda satsningar på andra saker eller olika saker. Kan ni ge några exempel på satsningar som kommer upp i årets budgetarbete?

Magnus: Inte så som någon enskild. Det som har redovisats, det är ju i volymökningar i skolan och så till exempel. Man har fler barn. Så, sen har vi ju utifrån förra året så vet vi att det finns ett stort underskott i socialförvaltningen, så det är klart att det är väl mycket där diskussionen i budgetberedningen kommer att landa. Men sen var det blir för prioritering, det är ju det liksom som budgetberedningens arbete går ut på så det får vi se.

Nicklas: Men Henrik då, vilken av alla satsningar är viktigast att ge pengar till? Hur går prioriteringen till, alla vill väl ha så mycket som möjligt?

Henrik: Ja, så är det ju givetvis. För alla vill ju göra en så bra verksamhet som möjligt och det, ska man lyckas med det så behöver man ju extra medel, det vill säga mer pengar. Så det är klart att det finns ju alltid driv efter att få mer. Men vi har de här två miljarderna som Magnus pratade om och de ska ju då fördelas, så att vi får störst effekt och störst nytta av det.

Nicklas: Men skola, vård och omsorg nämns ju ofta som prioriterade områden för att de är ju kärnverksamheter. Påverkar det hur ni tänker rent prioriteringsmässigt?

Henrik: Ja, där får man ju säga att den stora summan, det hamnar ju alltid där. Sen ska man ju komma ihåg att det blir oftast en lite konstig diskussion kring det här med kärnverksamhet för alla andra verksamheter är ju till för att stötta kärnverksamheten och det… Vi måste inte ha föreningsbidrag, men vi vet att det gynnar skolgången om folk har engagerat sig i fritidsaktiviteter. Vi vet att lite blommor ute på torget gör att folk mår lite bättre. Så ett par hundratusen där, det räcker med att en var femte år inte hamnar i psykisk ohälsa så har ju det betalat sig. Så då stöttar det, det vi brukar kalla kärnverksamheten så att de hänger ihop de där.

Magnus: Och där skulle man ju också kunna säga att det, utan att ha liksom räknat på det, så kan jag säga att ja, 80-90 % av våran budget det går ju till vård, skola, omsorg. För det är ju de direkta kostnaderna till de här verksamheterna. Men sen är ju stödet är ju till största delen också till för de verksamheterna, tekniska med alla lokaler. Den största andelen av lokaler och så är ju till vård, skola, omsorg, så det är ju hela vägen så. Den enskilt största budget delen inom kommunstyrelsen, det är måltidsservice. Det är skola, vård och omsorg så att det är ju, så är det.

Johan: Vi har ju nu då ett gynnsamt år bakom oss, blir det inte lättare att fördela budgeten då? Alltså är det lättare att vara generös utifrån de här pengarna som finns.

Magnus: Det är klart att det är mycket bättre att ha balans, liksom i ingångsläget, att det inte man har den totalt sett ett stort underskott när man går in i budgetarbetet. Då är det ju ett mycket tuffare läge. Sen skulle jag säga att prioriteringsdiskussionerna, de blir ju i någon mening lika tuffa ändå att prioritera mellan olika verksamheter. Det blir ju i sig inte lättare, men det är ju ändå liksom, det är ju tuffare om man behöver liksom göra stora neddragningar någonstans för att verkligen rymma det i budgeten.

Nicklas: Brukar kommunen låna pengar?

Magnus: Ja, vi har femhundrafemtio miljoner i låneskulder, långfristiga lån och det blir ju så när vi gör stora investeringar, så då behöver vi låna. Men långsiktigt är ju målsättningen att kunna amortera och minska låneskulden, för det är ju någonting som vi liksom lämnar över till kommande generationer.

Nicklas: Men det är inget ovanligt att en kommun lånar pengar på det här sättet?

Magnus: Nej det är det inte. Det är, det är vanligt. Det finns kommuner som är skuldfria, men de flesta lånar pengar.

Nicklas: Men du Henrik, kan alla vi som bor och lever i Vetlanda kommun på något sätt bidra till att budgeten ändras eller omfördelas?

Henrik: Ja, många gör ju det redan. Det är folk som ringer, mailar, när man träffar dem på stan så kommer man och säger att ja, men har ni tänkt på det här? Eller borde ni inte satsa lite mer på det här i stället, så där. Så att det är jättemånga som är med och påverkar idag.

Johan: Ja Henrik, du är ju kommunstyrelsens ordförande. Brukar ni politiker enas om hur budgeten ska fördelas? Är det här någonting som tar tid?

Henrik: Ja, vi lägger ju ganska mycket tid i budgetberedningen just för att bli så överens det bara går. Tar man de här två miljarderna så är vi ju överens om 99 % och sen när det kommer till fullmäktige så bråkar vi om de här sista miljonerna. Så det ser oftast ut som vi är betydligt mer oense än vad vi egentligen är. Sen kan det ju vara så att det skiljer lite mer emellanåt, men vi har en ganska lång tradition av att nästan alltid vara så nära helt överens man kan komma.

Johan: Och det här beslutet, för budgeten, det tas i kommunfullmäktige i juni. Kan det finnas mer förslag att ta ställning till då?

Henrik: Det finns nästan alltid mer än ett förslag, men det är på marginalen, det brukar skilja. Nu, valår så brukar det vara lite större skillnad.

Nicklas: Men du var ju inne lite på det där. Är det någon skillnad på beslutsprocessen i år i och med att det är valår?

Henrik: Den stora skillnaden är ju att vi brukar alltid ta budgeten en gång till på hösten och det blir tydligare det när det är valår. För om det då blir majoritetsskifte eller det blir stora förändringar i politiken så ska nya fullmäktige ha chansen att ta en helt egen budget. Så i år tar vi ju budgeten två gånger lite tydligare.

Nicklas: Men om vi då ska knyta ihop säcken lite här, vad händer nu då när budgeten är spikad sen?

Magnus: Ja, när det rambeslutet är taget i juni då och beslutet om investeringsbudget. Då börjar ju nämndernas, förvaltningarnas arbete med att göra detaljbudget, att göra en finfördelad budget på den detaljnivå och ändå inte så detaljerad kanske, men då som respektive nämnd då fattar beslut om. Så det tar man ju då det arbetet är ju då på hösten och den färdiga detaljbudgeten. Den delges sen för fullmäktige i december och sen är det ju den budgeten då som styr verksamheten under det kommande året. Det är ju ett uppdrag till varje chef som ju då har varit med i det här budgetarbetet. Vad behöver jag för utrymme? Och de har man ju fått en budget sedan att förhålla sig, att driva sin verksamhet inom den budgeten och så gör vi ju uppföljning med prognoser och där man får tala om, löpande, så att man håller sig inom den budgetram som man då har fått eller den tilldelade budgeten för respektive chef.

Johan: Ja, Henrik är det så att budgeten kan ändras efter att den har spikats i ett kommunfullmäktigemöte?

Henrik: Ja, vi strävar ju efter att inte ändra alltför mycket. Men det är ju alltid möjligt att ändra att vi går in och så tar vi nya politiska besluten. Nu det senaste så har vi haft att vi behåller ett utrymme under kommunstyrelsen så vi kan göra riktade prioriteringar. Men det kan ju faktiskt också vara så att det händer något alldeles extremt i någon verksamhet där vi känner att nej, här måste vi gå in och ge dem mer medel och då får man ju använda utav det sparade resultatet som vi då egentligen behöver till våra investeringar. Så då kan man prioritera om lite.

Nicklas: Väldigt intressant det här. Tack så jättemycket för att ni kom till Insyn och svarade på våra frågor.

Henrik och Magnus: Tack själva.

Johan: Vi är tillbaka nästa torsdag igen med ännu ett nytt ämne.

Nicklas: Tack för att ni har lyssnat. Hej då.

Nicklas: Du har lyssnat på Insyn, en podd-produktion av Vetlanda kommun.