Insyn 24 mars: Vetlandas nya stadsdel

Nicklas: Hej och välkommen till podden Insyn - en podcast av Vetlanda kommun.

Johanna: Vetlanda växer, ett av kommunfullmäktiges mål är att vi ska vara 30 000 invånare år 2030 och vi är på god väg. För att det ska finnas bostäder till alla planerar kommunen för en ny stadsdel och den tänkte vi prata mer om i veckans avsnitt av podden Insyn. Jag heter Johanna Stenvall.

Nicklas: Jag heter Nicklas Carlsson. Vi jobbar som kommunikatörer i Vetlanda kommun och det är vi som ställer frågorna i den här podden.

Johanna: Med oss i studion har vi mark- och exploateringschef P-O Högstedt och planchef Karolina Rellme som ska svara på våra frågor kring den nya stadsdelen.

Nicklas: Välkomna till podden Insyn.

P-O: Tack.

Karolina: Tack.

Nicklas: Om vi börjar med dig P-O. Det byggs ju för fullt på Himlabackarna just nu, varför ännu en stadsdel?

P-O: Ja vi måste ju skapa fler tomter, Vetlandas kommunpolitiker har bestämt att det ska vara 30 000 invånare 2030. Det tar ju tid att detaljplanera områdena och innan vi sätter spaden i backen, så det gäller att köra i gång fortast möjligt. Vi har en tomtkö på ungefär 100 personer och vi har tio tomter kvar ungefär på Himlabackarna.

Nicklas: Var är tanken att den nya stadsdelen ska placeras och vad heter området?

P-O: Vi har hållit på med det här ett tag, det finns ju med redan i den fördjupade översiktsplanen. Väster om Vetlanda, väster om västerleden mot Norresjön-Flögen, åt de hållet kan man säga. Så det är mitt emellan Bilprovningen och Biltema. Mitt emellan där järnvägen går och ner mot Madhagen. Norget och Madhagen heter de här områdena.
Nicklas: Hur stort område handlar det om?

P-O: Totalt är det ungefär 180 hektar så det är ett väldigt stort område och 90 hektar av det här kommer att bli bostadsområden så vi kommer spara mycket natur- och rekreationsområden.

Johanna: Men Karolina då, varför blev just detta område aktuellt?

Karolina: Området har tidigare pekats ut i den fördjupande översiktsplanen. Den antogs 2020 och det är åt detta håll man vill att Vetlanda ska växa, alltså väster ut. För att inte bara växa i nord-sydlig riktning och växa på längden så behöver man runda till Vetlanda lite då är det väster ut där möjligheterna finns.

Johanna: Hur många nya bostäder kan det bli tal om och vilken typ av bostäder?

P-O: Ja vi räknar med ungefär 700 bostäder i området och vi ser framför oss en blandad bebyggelse, både villor, bostadsrätter och flerfamiljshus. Så det ska bli ett område där alla kan bo.

Nicklas: Men utöver bostäder, vad kan vi förvänta oss mer av i den nya stadsdelen?

P-O: Ja, vi måste ha en förskola. Vi tänker trygghetsboende men även lite andra kvalitéer, alltså det kan finnas ett café och så där. Men tanken är ju att det ska vara kopplat till centrala Vetlanda så det är ju främst bostadsområden i det här området.

Johanna: Men P-O, jag tänker, finns det något miljötänk med den här nya stadsdelen? Vetlanda har ju som mål att vara en hållbar kommun.

P-O: Ja, absolut. Det är ju det vi vill och det har vi ju satt upp som mål även på Himlabackarna. De här flerbostadshusområdena att vi tar höjd där, bland annat ska vi bygga i trä och vi ska vara så hållbara vi kan och vara öppna för nya innovationer.

Nicklas: Hur tar man hänsyn till friluftslivet när man placerar en ny stadsdel? Det finns ju många promenad- och skogsstigar i området, påverkas sådant?

Karolina: Det påverkar jättemycket. Vi skapar stråk till och från rekreationsområden som är utpekade i visionsarbetet. Planarkitekterna som jobbar med det här området och planerar området lägger mycket fokus på det här. Man försöker minska risken att bygga barriärer och även försöka hitta sätt att minska den befintliga barriären som finns där idag, västerleden alltså, och detta är en jätteviktig del i en planarkitekts arbete. Att göra en korrekt avvägning mellan byggnation och gröna områden, att väga efterfrågan på bostäder och samtidigt kunna skapa attraktiva områden och där är grönskan en viktig del för att ett område ska upplevas som attraktivt.

Johanna: Men kommunen har gjort ett visionsarbete inför själva exploateringen av området. Hur gick det till och vad gav det?

Karolina: Det är ju ett stort område vi pratar om och istället för att börja med en detaljplan i en ände, så ville man ta ett helhetsgrepp och först ta fram en vision av hela området där man beskriver vad kommunen vill med området. I ett senare skede där vi är nu, så detaljplanelägger man området och då tar man en bit i taget.

P-O: Första etappen planerar vi ungefär 11 hektar bostäder, så det kommer att bli ett hygge ganska snart på elva hektar där ute. För det första steget vi ska göra är arkeologi, för vi hittar en del saker där ute och det ska utredas och arkeologerna behöver trädrent egentligen kan man säga när de ska gå fram och undersöka. Så nu är det viktigt att vi bara avverkar där vi sen kommer bygga.

Johanna: Men jag tänker hur gick det här visionsarbetet till?

P-O: Det började ju med att kommunen själva, alltså våra medarbetare på plan diskuterade inom kommunkoncernen och Njudung energi och med olika förvaltningar skola, vård och omsorg och så vidare. Vad ser man för behov och vad ser vi själva i kommunen från början att vi ska ha i nästa område, så vi tänker rätt redan från början. Sen tog vi in allmänheten och ställde frågor och sen hade vi två som ville vara med och arbeta i det här visionsarbetet, två företag då.

Johanna: Men vad var det medborgarna ville ha?

P-O: Det var lite det jag sa i början. De vill ha en blandad bebyggelse, de vill ha nära till naturen, det är viktigt. Jag tänker att det ska vara ganska mycket både stad och land i det här. Att man har nära till naturen, men har nära till staden också. Så att man vill ha både och. Man vill ha ett attraktivt läge och det är ju olika hur olika människor ser på det här med attraktivitet för en del vill ju bo högt och se ut över vidderna, men andra kanske vill bo lite mer i skogen. Så här måste vi ju hitta de här olika kvalitéerna och dels skapa områden som blir attraktiva parker och naturområden. Dagvattenhantering kan vi använda som blå streck genom bebyggelseområdena, så det är mycket vi måste jobba med för att det ska bli ett attraktivt område.

Nicklas: Men många har nog hört namnet Hubville vad hade de med den här stadsdelen att göra och vad var det som egentligen hände där?

P-O: Ja, de var ju en grupp människor som hade arrangerats i den här organisationen Hubville och de kontaktade flera kommuner och berättade att vi vill bygga den hållbara staden, staden med hjärta. Vi svarade på det där och tog upp en diskussion. De hade ju väldigt stora visioner, utopiska visioner som inte var realistiska. Men det är klart vi som bor i ett hörn av Jönköpings län, vi får ju dra själva ganska mycket och vi behöver lite draghjälp på olika sätt och vi såg väl det här också att någon kommer ner och pekar och säger: - Här vill vi bygga. Vi ska ju växa och utvecklas, det vill vi och det här kunde ju vara en del av det, så att de blir ju med i det här visionsarbetet då, precis som OBOS. OBOS ute i Myresjö som också vill vara med och utveckla det här området.

De här två organisationerna presenterade sina inspel under det här visionsarbetet. OBOS hade ju en väldigt tydlig bild, de har ju byggt mycket. Företaget Hubville har ju inte byggt något. De är en konceptutvecklare kan man säga. De har inget kapital själva och har inte presenterat sina samarbetspartners, medan OBOS har en god ekonomi och kan realisera det här. De pratade mycket om Trädgårdsstaden och det föll alla partier i kommunen på läppen. Så det blev ju Trädgårdsstaden av det här visionsprojektet, så alla som ska vara med och bygga i det här området får anpassa sig efter Trädgårdsstaden och det är det som är i visionsarbetet som är grunden till detta. Så det blir inga fantasier utan här bygger vi efter vad vi vill göra av det här området, det kommunen har bestämt i visionsarbetet helt enkelt.

Johanna: Så Hubville finns kvar kan man säga?

P-O: Ja, de och OBOS har fått en markanvisning och får ett hektar att planera på. OBOS jobbar tillsammans med kommunen och vi har sammanlagt omkring 10 hektar. Under detaljplaneprocessen kan man projektera och börja titta på hur vi ska bygga så att detaljplanen blir så bra som möjligt och de här processerna går parallellt. Sen har vi en kö med exploatörer som är intresserade av att bygga i kommunen. Vi ska bygga kommunala villatomter och bjuda in andra som kanske vill bygga ett trygghetsboende, en privat exploatör. Det måste vi hitta, men nu är det ju Trädgårdsstaden som är den stora delen av det här. Sen är det upp till Hubville att leda till bevis att de kan göra något på ett hektar. Det är inga garantier i en sådan här markanvisning utan det är först när man sätter spaden i backen och vi har ett projekt på gång och vi ser att det här bär. Det är först då vi säljer marken till de olika bolagen. Det är alltid så vi jobbar.

Nicklas: Hur fungerar ekonomin i ett sådant här projekt? Vad kostar det Vetlanda kommun?

P-O: Ja, det är all infrastruktur beroende på hur mycket vi ska bygga. Det är alltifrån gator till cykelvägar, koppling ner till stan. Det är hur mycket vi investerar i det här projektet, hur mycket kapital vi binder och det ska vi ju ha tillbaka när vi säljer tomter. Då ska vi ha ett nollsummespel på det här egentligen. Det blir mycket investeringar i början, men vartefter vi säljer tomter sen så får vi tillbaka de pengar vi ligger ute med kan man säga.

Nicklas: Men P-O ,du var inne på det med att Improved Society Nordics, alltså bolaget bakom Hubville att de har ju fått grönt ljus. Men de har ju fått kritik tidigare, vad handlade det om?

P-O: Det var sin dröm att skapa den här nya staden hur stor som helst. Det var deras vision, deras dröm men inte i Vetlanda dock, utan här ska det bli en start på något som ska bli den hållbara framtidsstaden, en mall för hur man ska bygga vidare. Sen har det fastnat i folks medvetande att det ska bli 100 000 invånare, men vi räknar med 700 bostäder i det området och det ska många vara med och dela på. Det är stort för Vetlanda. Det blir i flera etapper, det här kommer ju ta flera år detta så det kommer inte explodera.

Johanna: Karolina, du är ju chef för planavdelningen, vad är er roll när det gäller det nya området?

Karolina: Planavdelningen har tagit fram visionen för det här området. Nästa steg för vår avdelning är att vi ansvarar för detaljplaneläggning. Vi tar fram ett förslag på hur marken ska användas, vi målar med breda penseldrag. Vi beskriver exempelvis var gatorna ska dras, var byggnation ska finnas och även var de gröna stråken ska finnas.

Johanna: Men hur går ett sånt här arbete till?

Karolina: Detaljplaneprocessen är en lång process även den. Det är en demokratisk process som är lagstyrd. Vi på planavdelningen tar fram ett förslag på detaljplanen. Den ska förankras politiskt och den ska även visas för allmänheten och berörda, det kan vara Trafikverket, länsstyrelsen. Det finns många remissinstanser som ska yttra sig på en detaljplan i de olika processerna. Vi får tillbaka synpunkterna och sammanställer dem. Vi kanske omformar förslaget, vi justerar det och sen ska vi en vända till i politiken och samma process igen, fast då med det justerade förslaget. Sen kommer det tillbaka till oss med synpunkter och vi justerar det kanske återigen. Förhoppningsvis börjar vi vid det här skedet landa vid ett färdigt resultat för detaljplanen och sen ska det upp för antagande i fullmäktige. Den vinner sedan laga kraft efter tre veckor om inte detaljplanen överklagas.

Nicklas: Om jag nu skulle vilja bosätta mig i det här nya området, hur gör jag då?

P-O: Vill du bygga din villa där, så kan du anmäla dig till den kommunala tomtkön och få en plats där. Sen erbjuder vi tomter när de är färdiga. Sen finns det då bolag, till exempel OBOS, som säkert tänker bygga ett bostadsrättsområde här i Norget första etappen och då får du anmäla dig till dem när det blir säljstart. Sen kommer det säkert byggas lite hyresrätter också om du skulle vilja ha dig en hyresrätt där någonstans så då är det till det bolaget som bygger det.

Nicklas: Hur lång är tomtkön i Vetlanda?

P-O: Det är ungefär 100 i tomtkön i dag. När vi startade på Himlabackarna så var det ett 30-tal i tomtkön. Sedan har vi sålt flera stycken tomter och har avtal på de flesta där uppe nu, men nu är tomtkön 100 då så det är dags att börja bygga nya tomter.

Nicklas: Intresse finns?

P-O: Ja, intresse finns, bara det är attraktivt och att det blir ett trevligt område. Det här är ju något vi ska bygga med hjärtat och med hållbarhet och kvalitet.

Johanna: Men när ser vi det första huset i området?
Karolina: Förhoppningsvis har vi en antagen detaljplan någon gång under 2023. Första huset kanske står på plats 2024 eller 2025, det är väldigt svårt att säga.

Nicklas: En sista fråga er båda. Hur fortsätter arbetet med Norget och vad händer nu? Vi kan börja med dig Karolina.

Karolina: Ja, som sagt så håller vi på att ta fram ett förslag på den första detaljplanen i området och nästa steg för detaljplanen är att den ska ut på samråd.

P-O: På min avdelning finns även skogsförvaltningen och som jag nämnde tidigare, så måste vi börja avverka tidigare för arkeologin som är det första steget i undersökningen av marken, så det kommer ske nu i vår.

Nicklas: Hur roligt tycker du att det här är P-O?

P-O: Jo, men det är ju jättespännande att vara med och bygga ett nytt bostadsområde, en ny stadsdel i Vetlanda, det är ju jätteroligt.

Nicklas: Tusen tack för att ni kom till Insyn och svarade på våra frågor. Med det så avslutar vi dagens avsnitt. Vi är tillbaka nästa vecka med ett nytt ämne och nya gäster i studion.