Insyn 17 mars: Säkerhetsläget i omvärlden

Det är en orolig situation i Europa med kriget som pågår i Ukraina. Kommunen förbereder sig just nu för att ta emot flyktingar från Ukraina, men hur går egentligen förberedelserna till? Vad är kommunens ansvar och hur många kan vi ta emot? Det har också kommit in många frågor från oroliga kommuninvånare och i dagens avsnitt tänkte vi försöka svara på de här frågorna.

Nicklas Carlsson, Johanna Stenvall, Åselotte Andersson och Anders Walhjalt i poddstudion.

Nicklas Carlsson, Johanna Stenvall, Åselotte Andersson och Anders Walhjalt i poddstudion för att prata om säkerhetsläget i omvärlden.

Med oss i studion har vi Åselotte Andersson som är enhetschef för integration i kommunen och funktionschef Anders Walhjalt på Höglandets räddningstjänstförbund.

Tipsa oss om ämnen du vill att vi tar upp i podden. Skicka ditt tips till kommunikation@vetlanda.se.

Hela avsnittet i text

Johanna: Hej och välkommen till podden Insyn – en podcast av Vetlanda kommun.

Nicklas: Det är en orolig situation i Europa med kriget som pågår i Ukraina. Kommunen förbereder sig just nu för att ta emot flyktingar från Ukraina, men hur går egentligen förberedelserna till? Vad är kommunens ansvar och hur många kan vi ta emot?

Johanna: Det har också kommit in många frågor från oroliga kommuninvånare och i dagens avsnitt tänkte vi försöka svara på de här frågorna. Med oss i studion har vi Åselotte Andersson som är enhetschef för integration i kommunen och funktionschef Anders Walhjalt på Höglandets räddningstjänstförbund. Välkomna.

Nicklas: Om vi börjar med dig då Anders. Ni på räddningstjänsten har märkt av en ökad oro i samhället, vad är det folk känner mest oro för

Anders: Vi har fått in en hel del frågor rörande skyddsrum och VMA-signalen, Viktigt meddelande till allmänheten. Den tutan som vi testade och det normala testet som vi gör varje kvartal. Det har det kommit många frågor om, mer än vad vi normalt sätt får. Det kommer oftast inte in några frågor om de här sakerna. Det är en ganska intensiv nyhetsbevakning på kriget i Ukraina nu och så det finns nog en rädsla om att Sverige ska hamna i krig.

Johanna: Men vad har det kommit in för frågor angående VMA-signalen?

Anders: Det är bland annat frågor om var de här tutorna är placerade och man undrar varför det inte finns tutor i vissa områden eller på vissa platser, eller att man har uppfattat signalen dåligt.

Nicklas: Hur ska vi förbereda oss ifall Sverige skulle hamna i kris eller krig?

Anders: Det är bra att börja med att titta över sin hemberedskap. Då kan man utgå från värme, vätska, livsmedel och kommunikation. Om man tänker i de banorna då hamnar man rätt. Om vi ska ta vatten kan det vara bra att ha en extra vattendunk hemma eller att man har en varm jacka som man kan ta på sig om det blir kallt. Man kan också se över sina möjligheter att laga mat på till exempel ett stormkök eller ett spritkök. Det är bra att ha en långsiktighet i detta och att inte springa och hamstra upp alla vattendunkar man hittar utan att ha tidsperspektivet att se över matförrådet en gång i halvåret så är det ganska lagom. Att äta upp sin burk tonfisk och byta ut den mot en ny och inte springa och köpa tio burkar direkt för någon gång kommer de där 10 burkarna bli för gamla. Så det är bättre att ha en långsiktighet och en kontinuitet i det.

Nicklas: Man har märkt att många hyllor i butikerna gapar tomma på konserver och andra varor. Ska man bunkra?

Anders: Jag tycker att man ska ha en klok hemberedskap, vara påläst och ha ett litet lager mat. Tidsperspektivet hur mycket man ska ha är svårt att säga men ungefär en vecka brukar man prata om, för sitt hushåll. Att springa och bunkra och hamstra i det här läget rekommenderar jag inte. Det är bättre att ha en långsiktighet och kontinuitet i det här läget i så fall.

Johanna: Du säger att du har fått många frågor om skyddsrum. Vem ansvarar för skyddsrummen och hur många har vi i kommunen?

Anders: Skyddsrummen är i första hand en statlig angelägenhet och staten genom MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett ansvar att göra tillsyn på och se över Sveriges skyddsrum. I kommunen finns det 125 stycken och 11 000 platser och nästan alla finns i tätorten Vetlanda och ett finns utanför tätorten, i Myresjö.

Johanna: Men varför ligger det inte fler utanför tätorten?

Anders: Skyddsrum och våra tutor, placering, effekter och antal kommer från en gammal totalförsvarsplanering, när jag säger gammal då är det 30 till 40 år sedan man började planera utifrån det här. Då var det i första hand tätorten där fler människor samlades och kanske har svårare att komma till skydd än om man jämför med landsbygden där man är mer utspridda och har andra möjligheter att skydda sig. Man pratar om skyddsrum och skyddade utrymmen. Skyddade utrymmen kan vara en källare, ett uthus eller något annat. Jag förstår att man vill ha perspektiv på den här frågan och ett perspektiv kan vara till exempel att jag arbetar i en skola. Det finns 200 barn i skolan och logiskt sätt borde det finnas ett skyddsrum i skolan, men det gör det inte och det är för att det perspektivet inte har funnits. Det finns inte nu heller. Ska man ta det rent krasst så har vi ett antal skyddsrum i Sverige, de vi har är de som finns. 65 000 ungefär och plats för sju miljoner invånare totalt i hela Sverige.

Johanna: Men sju miljoner, vi är ju fler i Sverige.

Anders: Ja det stämmer och planeringen var aldrig heller, inte ens från början alltså för 30 år sedan, att alla skulle få plats. Utan planeringen utgick i första hand från tätorterna och man då i händelse av ofred eller krig i Sverige skulle flytta väldigt mycket personal från olika delar av landet till andra delar och därav så kom tilldelningen på skyddsrum. Om jag ska ta ett exempel där så hade man en gammal planering där stora delar av Skåne och Malmö skulle flyttas till Småland.

Johanna: Om jag känner en oro eller har frågor om den pågående situationen. Var kan jag vända mig?

Anders: Det finns en hel del bra sidor som har samlat information. Krisinformation.se är en sådan och de har även information på andra språk som riktar sig till våra medborgare som pratar något annat språk. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har också en bra hemsida, msb.se. Även Försvarsmakten, försvarsmakten.se.

Nicklas: Det pratas mycket om källkritik, vad innebär det?

Anders: I den konflikten som pågår nu i Ukraina eller invasionen av Ukraina då ska man veta det att i modern krigföring så har den försiggått av ett stort antal påverkansoperationer i olika kanaler. Dels genom att sända felaktiga budskap om myndigheter, skapa misstro mot myndigheter och det gör att det blir svårt att sålla i nyhetsflödet. Källkritik här är viktigt. När man får budskapet gäller det att titta på; vem är det som sänder det, vad vill personen, organisationen eller myndigheten som sänder det här budskapet, vad är innehållet och hur kan det påverka mig. Det är några frågor som kan vara bra att ställa sig; vem, var, hur och varför i det här budskapet. Det kan ju finnas någon som vill att vi ska tro någonting illa om någonting annat eller om en organisation.

Nicklas: Tror du att vi är bra på källkritik?

Anders: Jag tror att det är väldigt svårt att sålla i det här flödet och flödet just nu är ju enormt om nyhetsrapporteringen i Ukraina. Jag tror nog överlag att vi är ganska duktiga på det och vill man prata med barn om detta, så har Bamse en alldeles utmärkt källkritikskola som man kan titta på.

Johanna: Om vi går över till flyktingsituationen. Åselotte, vi har ju en allvarlig situation i Europa med kriget i Ukraina - hur många från Ukraina har kommit till Sverige?

Åselotte: Det är inte en alldeles enkel fråga att svara på därför att man reser in i Sverige aviseringsfritt från Ukraina, man behöver inte ha något tillstånd att komma hit. Sen när man kommer kan man registrera sig hos Migrationsverket och under måndagen var det 7535 på eftermiddagen som hade registrerat sig för att omfattas utav Massflyktingdirektivet. Migrationsverket har en uppskattning om att det reser in omkring 4000 personer om dagen just nu, men det är en uppskattning för man har inte exakt koll eftersom man reser aviseringsfritt.

Johanna: Vilka är det som kommer?

Åselotte: I huvudsak är det kvinnor och barn och barn i familj. Män mellan, jag tror det är 16 år och upp till 64, måste ju stanna kvar i Ukraina så det är väldigt mycket splittrade familjer. Det har kommit ett litet antal ensamkommande barn, men jag tror att det var ungefär en procent av dem som har kommit så det är inget stort inflöde. Sen är det naturligtvis män också, en del äldre män och en del män som inte kan delta i försvaret utav landet. Men framförallt är det kvinnor med sina barn.

Nicklas: Vad är kommunens ansvar och vad är Migrationsverkets ansvar?

Åselotte: Det enkla svaret är att det är Migrationsverkets ansvar, men så enkelt är inte läget. Om man omfattas av det här Massflyktsdirektivet så har man rätt att stanna i Sverige i ett år med en förlängning upp till två år beroende på hur konflikten utvecklar sig. Då är det Migrationsverket som ska se till att man har tak över huvudet, bostad och försörjning om man inte löser det på egen hand. Det här klarar inte Migrationsverket utan de har vänt sig till kommunerna i Sverige för att de ska hjälpa till med boende, det som kallas för evakueringsboende. Migrationsverket är i en fas där de håller på och upphandlar nya boenden.

Kommunens ansvar i det läget blir att skaffa fram boendeplatser, sängplatser och det Migrationsverket nu i första hand har sagt att det ska vara är sovplatser eller boplatser i kommunägda lokaler eller i lokaler där kommunen har egen verksamhet. Så i det här läget är det inte tal om några privata initiativ utan i första läget nu är det kommunens egna lokaler. Sen är det Migrationsverket som talar om vilka som ska komma till oss. Det är inte så att kommunen själva kan dela ut sängplatser till personer runt omkring utan man ska gå via Migrationsverkets system, registrerad och klar för att omfattas utav det här.

Nicklas: Du nämnde det här massflyktsdirektivet, vad betyder det?

Åselotte: Det är ett EU-direktiv som man har kommit överens om i EU att de här personerna som kommer från Ukraina och är ukrainska medborgare ska ha rätt att få skydd i EU-länderna utan att man gör en individuell skyddsprövning. Normalt sätt när man kommer till Sverige och söker asyl här då gör Migrationsverket en prövning av varje individ men med massflyktsdirektivet så hoppar man över den prövningen i första läget så man får automatiskt rätt att stanna i Sverige i upp till tre år. Sen kan man också om man omfattas av det här direktivet söka asyl under tiden och då görs ju den här vanliga individuella prövningen. Får man ett uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet så omfattas man av samma regelverk som de som är asylsökande. Det vill säga att Migrationsverket hjälper till med boende och ekonomisk ersättning om man inte själv löser det. Men man har rätt att arbeta i Sverige, barn har rätt till skolgång. Däremot har vuxna inte rätt till SFI. Man har också rätt till sjukvård, barn har rätt till sjukvård som andra barn och vuxna har rätt till sjukvård som inte kan anstå som det heter.


Johanna: Men kommer Vetlanda ta emot flyktingar och när i så fall?
Åselotte: Migrationsverket har sagt att de kommer behöva all hjälp med sängplatser som finns och vi har fått direktivet nu att inventera hur många platser vi skulle kunna ha i Vetlanda. Däremot har vi inte fått ett beslut att de aktiverar våra boenden än, men vi räknar med att de kommer att göra det rätt så snart. Då har vi ett 20-tal platser där vi kan ta emot i princip i dag. Sedan har vi ytterligare 25 platser på ett par dagars sikt och sedan ytterligare 50 platser om vi får ett par veckor på oss, där saknas det möbler och husgeråd så där måste vi rusta upp. Men det är det vi har talat om för Migrationsverket, att det är det vi kan möta på kort sikt. Får vi lite längre tid på oss kan vi ordna ännu fler platser men inom två veckor så är det vad vi kan ta emot.


Vi har inte fått något aktiveringsbeslut och vi har inte några som är på gång hit precis nu. Däremot finns det ukrainska flyktingar i Vetlanda kommun som har kommit på privata initiativ och som bor helt privat hos familjer som har tagit emot dem på ett helt fantastiskt sätt, men där har inte Migrationsverket placerat dem i Vetlanda och kommunen har inte varit inblandad i deras boende.


Nicklas: Om man som privatperson vill bidra och hjälpa till, vad är det som efterfrågas och vart vänder man sig?


Åselotte: Det är lite beroende på vad det är man vill bidra med. Det som framför allt behövs är pengar i de organisationer som jobbar väldigt aktivt i kanterna kring Ukraina och i Ukraina. Där finns de stora etablerade organisationerna Rädda barnen, Röda korset, Diakonia, UNHCR. Det är det stora behovet skulle jag vilja säga för då ser de till att rätt hjälp når fram. Det kan handla om mediciner, det kan handla om tält, det kan handla om skyddsutrustning av olika slag. Sen finns det också de som gärna vill skänka kläder och om jag har uppfattat det rätt så har man svårt att hantera mer av de skänkta varorna i de organisationerna för tillfället. Så ett bättre sätt är att plocka ihop de kläder man vill skänka och ge till till exempel Erikshjälpen eller Kupan, så att de kan sälja dem och få in medel den vägen som faktiskt går till direkthjälp.


Vill man hjälpa till här för de som kommer så är det ju än så länge få som har kommit. Det är framförallt privata initiativ men vi samlar på oss namn i kommunen, vi samlar på oss information om vad det är man vill och kan göra. Sen tänker vi höra av oss när vi har mer att delge. Sen finns det också initiativ i kommunen. Det finns till exempel Tillsammans för Vetlanda som har en Facebooksida och jag läste i dag i tidningen om en nystartad organisation som heter Sweden Help som också ska organisera viss hjälpverksamhet. Så sök på sociala medier efter den typen av krafter. Jag vet att en del av kyrkorna mobiliserar sina medlemmar för att höra efter vad finns det för resurser, vad kan man hjälpa till med. Jag tänker att det som kommer behövas är sociala nätverk, mentorsfamiljer som kan hjälpa till och kanske skjutsa till affären och som kan se till att barnen får komma med i fotbollslaget eller i scouterna eller vad det nu kan vara. Så att man får ett väl fungerande liv så länge man finns här i vår kommun. Vill man delge kommunen att jag har hjälp att ge och jag har möjlighet att ställa upp med olika saker så kan mejla in till kommunen till kommun@vetlanda.se. Vi är på gång att få till en e-tjänst också där man ska kunna registrera sina uppgifter direkt, jag vet inte hur snabbt den är klar, men det är också något att hålla ögonen öppna på.


Johanna: Men om vi återgår till dig Anders - kommunen har startat upp en så kallad ISF – en särskild grupp utifrån oron i omvärlden. Vad gör den gruppen rent konkret?


Anders: Det är en ISF-grupp då och det står för inriktnings- och samordningsfunktion. Den gruppen jobbar mer intensivt med den här frågan med kriget i Ukraina. De som ingår i gruppen är en bred representation från hela kommunens förvaltningar och kommunledningen. Det är för att få mer fokus på den här frågan och komma till snabbare beslut. Den här gruppen har ett antal inriktningar som kommer från regionalt håll från vår F-samverkan och det är en samverkan som sker i Jönköpings län och som har krisberedskap som fokus. Ett av de här fokusområdena är flyktingfrågan att ta hand om den och en annan är att möta påverkansoperationer och cyberhot som kan komma.


En sak vill jag påminna om i detta och det är att den militära hotbilden mot Sverige är låg i det här läget är bedömningen. Kommunen jobbar också i den här gruppen med att kontinuitetshantera kommunens verksamhet och det är viktigt att komma ihåg att alla kommunens verksamheter fortsätter även att det finns en ISF-grupp, det vill säga att kommunen tillhandahåller skola, kommunen tillhandahåller teknisk service, socialtjänst och mer. Kontinuitetshanteringen syftar till att detta ska fortsätta även om det blir en svår påfrestning på samhället. Då ska vi fortsätta tillhandahålla detta så långt någonsin det är möjligt. Så kommer flera duktiga människor i kommunen fortsätta arbeta med detta.


Nicklas: Men avslutningsvis, hur oroliga ska vi vara med allt som pågår runt omkring oss?


Anders: Den militära hotbilden mot Sverige är låg. Det är viktigt att vara källkritisk som vi pratade om tidigare, hålla sig informerad och känna att man har möjlighet att påverka sin situation och den börjar oftast i hemmet genom en god hemberedskap. Tänk på värme, vatten, livsmedel och kommunikation, börja där så är det en bra början.
Åselotte: Jag tänker att den oro man framför allt ska känna är för de människor som är drabbade av konflikten i Ukraina. Det är oerhört fantastiskt att se vilket engagemang det faktiskt finns för flyktingar som kommer hit och för de som behöver hjälp där och hur mycket civilsamhället kommer i gång och är på tå väldigt snabbt. Att vi är så medmänskliga, det är ju en fantastisk lärdom när en kris uppstår.
Nicklas: Tack så mycket Anders och Åselotte för att ni kom hit och svarade på våra frågor.


Johanna: Som vi pratade om här i podden förbereder Vetlanda kommun för att kunna ta emot ukrainska flyktingar. Vill du bidra med boende, sjukvård, tolkhjälp eller annat då är du varmt välkommen att höra av dig till kommunens kontaktcenter på telefonnummer 0383-971 00 eller mejl till kommun@vetlanda.se.


Nicklas: Du som hör av dig, ha tålamod. Om och när behoven uppstår så hör kommunen av sig till dig.


Tack för att ni har lyssnat. Vi är tillbaka om en vecka med ett nytt aktuellt ämne.